Pridefestival i Sarajevo?

Egentligen finns bara en kommentar till Jasenko Selimovics artikel om Pridefestivalen i Beograd. Som en person född i Bosnien borde han vara långt mer bekymrad över situationen för homosexuella i sitt tidigare hemland. I synnerhet i de områden som domineras av bosnjaker.

Han yttrar sig fördomsfullt både om ortodoxa kyrkan och vanliga människor i Serbien. Det mesta är den okunniga landsbygdsbefolkningens fel: nationalism, fientlighet mot ”Europa”, och nu motståndet mot homosexuellas rättigheter. Så har den övre medelklassen i f d Jugoslaven alltid talat, både under och efter socialismen. Allt vore gott och väl om vi bara slapp de efterblivna bönderna! Litet paternalistiskt medger han att det i Serbien finns demokratiska krafter som ”vi” kan ”godkänna”. De vill enligt Selimovic ha ett närmande till EU och ett modernt demokratiskt Serbien. Vad han inte nämner är att man gärna talar om ”euro-atlantisk integration”. Som om strävan efter NATO-medlemskap vore detsamma som en progressiv hållning.

Det är svårt att förstå – skriver Selimovic – att det år 2013 finns länder i Europa där sådana parader anses vara kontroversiella”. I Sarajevo försökte man 2008 anordna en Pridefestival, vilken av hänsyn till deltagarnas säkerhet fick inställas efter allvarliga sammanstötningar. Så vitt jag förstår har ingen liknande manifestation ägt rum sedan dess och det är knappast troligt att så kommer att ske. Sarajevo är efter kriget en övervägande bosnjakisk-muslimsk stad och det islamiska samfundet har sedan Izetbegovic spelat en betydelsefull kulturell och politisk roll. Selimovic är naturligtvis medveten om att homosexualitet inte är tillåtet enligt Islam och inget tyder på att det Islamiska samfundet i Bosien har en annan mening. Till detta kommer inflytandet från Saudiarabien, Iran och Turkiet, som torde vara minst lika betydelsefullt som banden mellan Ryssland och Serbien.

Selimovic må ha haft ett vällovligt syfte inför demonstrationen i Beograd, men det kan inte hjälpas att hans artikel ger en vilseledande bild av situationen på Balkan. I just det här avseendet utmärker sig knappast Serbien från andra länder i regionen. Om vi verkligen vill främja en demokratisk utveckling krävs mer handfasta (ekonomiska) åtgärder som kommer alla medborgare till del. Inte nykoloniala symboliska pekpinnar.

Kjell Magnusson
den 29 september 2013

*Aftonbladet publicerade inte denna replik till Jasenko Selimovic skriven av Kjell Magnusson, docent vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet.
Läs JPV:s replik här »

Donera till oss »