Enda vettiga lösningen är dialog

I sin debattartikel från 11/7 ”Okunnighet om Srebrenica gynnar folkmordsförnekarna” efterlyser statssekreteraren Jasenko Selimovic återigen åsiktscensurering till favör för en sida i konflikten i Bosnien och Hercegovina.

Etnisk rensning är en term som ofta förknippas med Jugoslavienkriget under 1990-talet. Termen avser strategi att stärka en etnisk grupps ställning genom fördrivning av andra, konkurrerande etniska grupper.

Kriget i Bosnien och Hercegovina slutade genom ett avtal som inte utsåg en vinnare. Avtalet lämnade endast tre förlorarsidor med lika stora aptiter som i början av kriget. För att uppnå sina mål har sidorna tagit till andra, i fredstid mer acceptabla medel. Kriget är med andra ord inte över. Istället har det förflyttats till ett annat plan.

Bland metoder i denna krigföring i fredstid återfinns lobbyverksamhet, politiska utspel, ekonomiska påtryckningar, administrativa påtryckningar etc. En av metoderna är också åsiktsmarknadsföring, det vill säga att man försöker få igenom sin syn på saken hos en bredare publik och därmed få stöd för utspel på andra plan. Detta uppnås enklast genom smutskastning och censurering av oliktänkande. Konflikten i forna Jugoslavien kommer med all sannolikhet att resultera i ännu en ny term – åsiktsrensning.

Trots att det råder fred i dagens Bosnien och Hercegovina kvarstår spänningarna mellan folkgrupper och insatsen höjs kontinuerligt med risk för utbrott av nya väpnade konflikter. Detta krig som fortgår även i fredstid kan få sitt slut endast på två sätt:

1. endast en av sidorna uppnår sina mål (genom nya etniska rensningar eller assimilering av andra folkgrupper)

2. alla sidor backar och försöker överkomma sina meningsskiljaktigheter.

Folket i och från forna Jugoslavien har hamnat i en spiral där enda sättet att avsluta konflikten ses i form av första alternativet ovan.

För att avsluta detta förödande krig enligt andra scenariot ovan måste alla acceptera att det finns olika åsikter om konflikten. Ju fortare vi accepterar detta desto tidigare kan vi gå vidare i försoningsprocessen. Den enda vettiga lösningen är dialog. Och dialog kommer det inte att finnas så länge som förespråkare för den ena eller den andra sidan betraktar oliktänkande som extremister som behöver tystas ner.

Vilken lösning föredrar statssekreteraren med ansvar för bland annat integrations- och människorättsfrågor?

Drago Drangel ,
Vice ordförande för organisationen Justitia Pax Veritas

/ Publicerad i DN.se/debatt/ 2012-07-13 /

Donera till oss »