Begäran om omprövning

Justitia Pax Veritas

Myndigheten för radio och tv

Begäran om omprövning av Granskningsnämndens beslut om P1-morgon, inslag om Pridefestivalen i Belgrad, dnr 12/02096

Härmed begärs en omprövning av Granskningsnämndens rubricerade beslut på följande grunder:

1. För att nämnden, i strid med sin enhälliga praxis, inte prövat de uttalanden som enligt nämnden ”kunde uppfattas som stötande” och som avsåg människor med viss nationalitet och religion, gentmot kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft. I stället prövade nämnden dessa uttalanden mot kraven på opartiskhet och saklighet, vilket uppenbart strider mot praxis. Vid en omprövning ska nämnden fälla inslaget då de aktuella uttalandena strider mot kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.

2. För att nämnden inte tillämpat den s.k. demokratibestämmelsen, 14 kap. 1 § Radio- och tv-lagen (2010:696), som innebär en skyldighet att markera ett avståndstagande från eller att bemöta antidemokratiska och rasistiska uttalanden. För det fall att Granskningsnämnden anser sig ha tillämpat demokratibestämmelsen ska nämnden ompröva sitt beslut då en sådan eventuell tillämpning uppenbart strider mot nämndens praxis. Nämnden ska vid en omprövning fälla inslaget då programledaren inte fullfyllde sin skyldighet i enlighet med demokratibestämmelsen.

3. För att nämndens bedömning av det anmälda radioinslaget i förhållande till kravet på opartiskhet uppenbart strider mot reglerna för opartiskhet, så som de formuleras av Myndigheten för radio och tv. Granskningsnämnden ska ompröva sitt beslut och fälla radioinslaget för att det strider mot kravet på opartiskhet.

4. För att beslutet fattats i strid med beslutförhetsregler i 16 kap. 14 § 2 st. Radio- och tv-lagen (20110:696). Ett nytt beslut ska fattas av ordföranden eller en vice ordförande och ytterligare tre ledamöter och i enlighet med yrkanden i punkterna 1 – 3 i denna begäran.

BAKGRUND

Det anmälda radioinslaget handlade om den pågående Pridefestivalen i Serbiens huvudstad Belgrad. I inslaget medverkade företrädare för två ansedda intresseorganisationer, Robert Hårdh från Civil Rights Defenders och Stina Magnusson Buur från Kvinna till Kvinna, som länge varit politiskt aktiva i Serbien. Meningen var att de skulle ge sin syn på situationen för homo-, bi- och transpersoner (HBT-personer) i Serbien. Samtalet började med spekulationer kring huruvida myndigheterna i Belgrad skulle kunna garantera säkerheten för de som skulle delta i en eventuell Pride parad som skulle hållas inom ramen för festivalen.

Ganska snart övergick dock de inbjudna gästerna till att förklara sina illa underbyggda påståenden om den största homofobin på Balkan med svepande och generaliserande teorier om det serbiska folket, dess egenskaper och dess religion. Enligt Robert Hårdh är situationen för HBT-personer i Serbien svår eftersom serberna i avsaknad av krig där de kan mörda andra etniciteter nu ägnar sig åt att förtrycka etniska minoriteter och HBT-personer. I anslutning av kritiken mot fotbollshuliganer anklagas den kyrka som majoriteten av serberna är medlemmar i för sin roll under inbördeskriget i f.d. Jugoslavien och för att ”alltid ha varit en negativ kraft”. Stina Buur Magnusson förklarar kritiken mot de HBT-aktivister som finansieras av USA och dess allierade med insinuationen att serberna är misstänksamma mot det som kommer utifrån bara för att det kommer utifrån.

Programledaren distanserar sig inte på något sätt från de medverkandes påståenden om serber och den serbisk-ortodoxa kyrkan. Hon ställer inte heller några kritiska frågor. Med sitt bejakande agerande förstärker programledaren dessa uttalanden om människor med viss nationalitet och religion som enligt nämnden ”kunde uppfattas som stötande”.

Sändningen av det aktuella radioinslaget skapade stor upprördhet huvudsakligen hos svenskar med serbiskt ursprung.[1] Förutom organisationen Justitia Pax Veritas anmälde drygt 30 personer inslaget till Granskningsnämnden. Det anmälda radioinslaget och ärendet hos Granskningsnämnden blev också uppmärksammade internationellt, i serbisk- och engelskspråkiga medier. [2]

Granskningsnämnden har friat det anmälda radioinslaget med påståendet att ”[inslaget] inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet eller mot bestämmelsen om radions särskilda genomslagskraft”. Nämndens beslutsmotivering är tämligen kort men röjer ändå flera väsentliga misstag och brister hos bedömningen och beslutsfattandet.

GRUNDER

1. Diskriminerande uttalanden om människor med viss nationalitet och religion ska prövas gentemot kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft

I det anmälda radioinslaget fälldes flera uttalanden om serberna och deras religion som enligt nämnden ”kunde uppfattas som stötande”. Enhällig praxis – både vid friande och fällande beslut – visar att uttalanden om människor med viss nationalitet och religion som kan upplevas stötande ska prövas i förhållande till kravet på hänsyn till mediets (radions eller televisionens) särskilda genomslagskraft.[3] Nedan följer ett exempel som belyser nämndens praxis.

SB 827/02, 2002-07-16 Mediteve-chatt TV4 visade SMS-meddelanden varav två avsåg människor med viss hudfärg eller utländsk bakgrund. Nämnden fällde sändningen med följande motivering:
”Den omständigheten att sändningen till övervägande del bestod av textmeddelanden eller att förhållandevis få personer tittade på sändningen inverkade inte på bestämmelsen om hänsyn till televisionens genomslagskraft. Granskningsnämnden ansåg att två rasistiska meddelanden var fördomsfulla och uppenbart kränkande mot människor med viss hudfärg eller utländsk bakgrund.”

Av nämndens beslutsmotivering i det aktuella fallet framgår att de uttalanden i P1-morgon som enligt nämnden ”kunde uppfattas som stötande” prövades, i förhållande till kraven på opartiskhet och saklighet, vilket alltså strider mot enhällig praxis.

Granskningsnämnden säger sig ”ha förståelse för att flera av [Hårdhs och Buur Magnussons] uttalanden kunde uppfattas som stötande av lyssnare” men ”kan inte finna att uttalandena medför att inslaget strider mot kraven på opartiskhet och saklighet”.[4]

De aktuella uttalandena nämns ytterligare en gång i nämndens korta motivering.

”Det förhållandet att programledaren inte tog avstånd från vissa av de medverkande företrädarnas uttalanden […] innebär enligt nämnden inte att någon överträdelse av kraven på opartiskhet och saklighet har skett.

Granskningsnämnden bör således ompröva sitt beslut och pröva huruvida dessa uttalanden om människor med viss nationalitet och religion innebar någon överträdelse av kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.

Enligt Robert Hårdh är situationen för HBT-personer i Serbien svår eftersom serberna i avsaknad av krig där de kan mörda andra etniciteter nu ägnar sig åt att förtrycka etniska minoriteter och HBT-personer. Helt ovidkommande för ämnet och i anslutning av kritiken mot fotbollshuliganer anklagas den kyrka som majoriteten av serberna är medlemmar i för sin roll under inbördeskriget i f.d. Jugoslavien och för att ”alltid ha varit en negativ kraft”. Stina Buur Magnusson ”förklarar” kritiken mot de HBT-aktivister som finansieras av USA och dess allierade med insinuationen att serberna är misstänksamma mot det som kommer utifrån bara för att det kommer utifrån.

Programmet i fråga var inget satirprogram. Granskningsnämndens praxis visar att nämnden vid friande beslut tagit hänsyn till att mediet i fråga framfört en ursäkt till den utpekade nationella och/eller religiösa gruppen.[5] Något sådant har inte hänt i det aktuella fallet.

Vid bedömningen om dessa stötande uttalanden och påståenden om människor med viss nationalitet och religion strider mot kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft ska nämnden ta hänsyn till att de uttryckts av höguppsatta funktionärer i ansedda människorättsorganisationer. Deras ord väger mycket tyngre och har betydligt större genomslagskraft än anonyma sms-meddelanden, eller okända lyssnares kommentarer i radio.[6] Förutom att vara generalsekreterare för Civil Rights Defenders sitter Robert Hårdh i styrelsen för stiftelsen Expo. Expo har gjort sig känd för sin kamp mot antisemitism och islamofobi. Hur skulle Granskningsnämnden bedöma ett inslag i vilket uttalanden fälls med innebörden att det islamiska samfundet eller islam ”alltid varit en negativ kraft”? Eller där någon sammankopplar kriget mellan palestinier och judar med homofobin i Israel och i det sammanhanget hävdar att judiska samfundet eller judendomen ”alltid varit en negativ kraft”?[7] Sådana påståenden skulle med rätta anses uppenbart kränkande med – bland annat[8] – fällande beslut i Granskningsnämnden som följd. Om Granskningsnämnden på allvar respekterar principen om allas likhet inför lagen, som är inkorporerad inte bara i Radio- och tv-lagen utan också i grundlagen, ska den vid omprövningen fälla det aktuella radioinslaget för att ovan nämnda uttalanden är rasistiska och uppenbart kränkande mot människor av viss nationalitet och religion.

2. Bristande tillämpning av demokratibestämmelsen

Enligt den så kallade demokratibestämmelsen i 14 kap. 1 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska den som sänder ljudradio med tillstånd av regeringen se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om allas lika värde och den enskildes frihet och värdighet.[9] Uttrycket ”alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet avser de sidor av demokratibegreppet som anknyter till förhållandet mellan människor, till exempel fördömande av rasism, våld och brutalitet samt hävdande av jämställdhet mellan kvinnor och män. Bestämmelsen anses även innebära en skyldighet att markera avståndstagande från eller bemöta antidemokratiska uttalanden och att verka för att rasistiska fördomar bekämpas. [10]

Två omständigheter i Granskningsnämndens beslut tyder på att nämnden inte tillämpat demokratibestämmelsen i det aktuella fallet. Dels nämns inte bestämmelsen i nämndens beslut under ”Aktuella bestämmelser”.[11] Dels bedömer nämnden i sin beslutsmotivering programledarens beteende vid stötande uttalanden, dvs. det faktum att programledaren inte distanserat sig från dessa uttalanden, i förhållande till kravet på saklighet och opartiskhet.[12]

Det finns ett relativt färskt fall (Dnr: 11/02885, 2012-03-19[13]) som belyser Granskningsnämndens tillämpning av demokratibestämmelsen i förhållande till personer av visst nationellt/språkligt ursprung.

I SR:s diskussionsprogram Ring P1 den 14 september 2011 spelades upp ett debattinlägg från en man, A, som lämnat meddelande på programmets telefonsvarare. Mannen sa följande:

45 poliser i Malmös Rosengård erbjuds en sexveckorskurs i arabiska för att lära sig en del vardagsfraser och artighet. Jag upprepar, artighet. Polisen ska således bemöta ligisterna med artighet. Jag kan knappt tro att det är sant. Det vettiga vore ju att dräggen lärde sig artighet mot polisen. De enda svenska ord de bemästrar är väl svordomar, snutjävlar och liknande, för att nämna de vänligaste epiteten. De tidigare sju etablerade skurkpartierna håller med gemensamma krafter på att förvandla Sverige till ett nytt arabland. Ja, Herregud! A i Eskilstuna kommun.

Programledaren efterlyste därefter särskilt kommentarer från poliser som anmält sig till den frivilliga kursen, från personer som talar arabiska och från personer som enbart talar svenska.

När programmet sändes på nytt som kortversion på kvällen den 14 september och på morgonen den 15 september förekom A:s debattinlägg. I sändningen den 15 september läste programledaren upp mejl från två lyssnare B och C som var mycket kritiska till A. [14]

Granskningsnämnden fällde sändningarna från kvällen den 14 och morgonen den 15 september. I beslutsmotiveringen konstaterar nämnden ”att det förinspelade lyssnarinlägget gav uttryck för en uppenbart kränkande och fördomsfull syn på invandrare från arabisktalande länder. Att programledaren inte med stöd av demokratibestämmelsen kommenterade hätskheten i det förinspelade lyssnarinlägget eller på annat sätt tog avstånd från uttalandena i detta innebär en brist i förhållande till kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft.” Nämnden utgick ifrån att ”lyssnarinlägget sänts okommenterat och utan möjlighet till efterföljande diskussion i samma program”. Nämnden ansåg inte att programledaren distanserat sig tillräckligt från A:s uttalande genom att läsa upp två kritiska brev. ” ”Det förhållandet att programledaren i huvudsändningen av Ring P1 den 15 september 2011 läste upp brev från kritiska lyssnare ändrar inte nämndens bedömning.”

Till skillnad från Ring P1, som är lyssnarnas egna debattprogram,[15] var P1-morgon om Belgrad Pride inget debattprogram utan ett analysprogram.[16] Gästerna i P1-morgon var inga för allmänheten okända lyssnare utan snarare hade de rollen som ”experter” i kraft av sina positioner i två ansedda människorättsorganisationer. Medan Granskningsnämnden inte ansåg att det var tillräckligt att programledaren läste upp två kritiska brev till A:s uttalande i Ring P1 så tyckte nämnden inte att programledaren i P1-morgon, som i stället för att distansera sig bejakade gästernas uttalanden och påståenden, bröt mot sändningstillståndet. I och för sig prövade nämnden felaktigt programledarens beteende i förhållande till kravet på opartiskhet och saklighet och inte i förhållande till hänsyn till radions särskilda genomslagskraft. Som tidigare konstaterats så har nämnden av allt att döma inte alls tillämpat demokratibestämmelsen i det aktuella fallet. Varför? Gäller inte den gentemot människor med serbisk nationalitet och religion? Eller handlar det om att den tillämpas när vanliga människor sprider fördomar om människor med utländsk bakgrund men inte när medlemmar ur det sekulära prästerskapet gör samma sak?

På vilket sätt skiljer sig Hårdhs och Buur Magnussons påståenden från det hätska uttalandet i Ring P1?[17] Endast genom att Hårdh och Buur Magnusson använder sig av ett mer välvårdat språk vilket bara ger deras främlingsfientliga och kulturrasistiska åsikter om människor av serbisk härkomst och religion kvasiakademisk legitimitet och följaktligen betydligt större genomslagskraft.

Det faktum att Hårdh och Buur Magnusson nominellt uppträtt som försvarare av HBT-personers rättigheter ska inte påverka bedömningen av deras uttalanden om människor med serbisk nationalitet och religion. I så fall skulle man selektivt kunna kringgå demokratibestämmelsen och av politiska skäl rättfärdiga spridande av uppenbart kränkande fördomar.[18]

Om Granskningsnämnden tar demokratibestämmelsen på allvar bör den tillämpas likvärdigt och i synnerhet i detta fall. För att visa att samma yttrandefrihetsbegränsningar gäller för eliten som för ”mannen på gatan”.

Granskningsnämnden ska således vid en omprövning tillämpa demokratibestämmelsen. Nämnden ska vid omprövningen fälla inslaget så som stridande mot kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft för att programledaren inte på något sätt markerat avstånd från de medverkandes uppenbart kränkande uttalanden om människor av viss nationalitet och religion.

3. Granskningsnämndens beslut strider uppenbart mot opartiskhetsregelverket

Det faktum ”att ingen medverkade [i det anmälda programmet] som hade en annan syn på situationen för homo-, bi- och transpersoner i Serbien” ska, så som Granskningsnämnden också gjort, prövas mot kraven på opartiskhet och saklighet. Nämndens slutsats om att ingen överträdelse i det avseendet gjorts är dock märklig mot bakgrund av dess medgivande att det rör sig om ”företrädare för intresseorganisationer” som också enligt nämnden fällt ”uttalanden som kunde anses som stötande”. Nämnden väljer också att bortse från det faktum att SR inte sänt något annat radioinslag som kunde ha kompenserat ensidigheten i det anmälda inslaget. Nämndens slutsats strider därmed uppenbart mot regeln om att ”[k]ontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar”.[19]

Nämndens slutsats strider också mot regeln om att ”en klart utpekad part som utsätts för kritik ska få möjlighet att bemöta kritiken”. Människor med serbisk nationalitet och religion utsattes för kritik av de medverkande utan att någon av dess företrädare fått möjlighet att bemöta den hårda kritiken.[20]

Slutligen får ”en representant för programföretaget inte ta ställning i en kontroversiell fråga”. Programledaren för det aktuella programmet bröt mot den regeln när hon backade upp de stötande och mycket kontroversiella påståendena om människor av serbisk nationalitet och religion.[21]

Granskningsnämnden gjorde tre uppenbara fel vid bedömningen av inslagets överensstämmelse med kravet på opartiskhet. Granskningsnämnden ska således ompröva sitt beslut även på denna grund och fälla inslaget för brott mot opartiskhetskravet. [22]

4. Granskningsnämndens beslut strider mot regler om beslutsförhet

Granskningsnämndens beslut i det aktuella ärendet fattades av en andra vice ordförande vilket betyder att nämnden utgick ifrån att det aktuella ärendet uppenbart inte är av större vikt eller principiell betydelse.[23]

Sändningen av det aktuella radioinslaget skapade stor upprördhet huvudsakligen hos svenskar av serbiskt ursprung.[24] Förutom organisationen Justitia Pax Veritas anmälde drygt 30 personer inslaget till Granskningsnämnden. Det anmälda radioinslaget och ärendet hos Granskningsnämnden blev också uppmärksammade internationellt, i serbisk- och engelskspråkiga medier.[25] Mot bakgrund av det påvisade intresset hos allmänheten är det grundlöst att utgå ifrån att det aktuella ärendet uppenbart inte är av större vikt.

Flera principiella frågor berörs bl.a. gränsdragningen för tillämpningen av demokratibestämmelsen samt tillämpningen av kravet på hänsyn till radions särskilda genomslagskraft i fråga om stötande uttalanden om människor av viss nationalitet och religion. Principiellt särskilt viktiga frågor, som Granskningsnämnden skulle ha tagit ställning till i samband med beslutsfattandet är om det finns människor med viss nationalitet och religion som är mer skyddsvärda än andra människor, med annan nationalitet och religion. Gäller samma yttrandefrihetsbegränsningar för ”mannen på gatan” som inte uttrycker sig vårdat och för medlemmar ur eliten, som med vårdat språk kan framföra samma, eller betydligt mer kränkande budskap om människor med viss nationalitet och religion?

Mot bakgrund av det ovan anförda är det uppenbart att Granskningsnämnden gjorde fel när den tillämpade undantagsregeln om beslutförhet 16 kap. 14 § 2 st. Radio- och tv-lagen (2010:696). Ett nytt beslut bör således fattas i nämnden av ”ordföranden eller en vice ordförande och ytterligare tre ledamöter”, i enlighet med huvudregeln om beslutförhet i 16 kap. 14 § 2 st.

Justitia Pax Veritas
Stockholm den 9 januari, 2013

 


[1] Mellan 100 000 och 250 000 personer av serbiskt ursprung lever i dagens Sverige, enligt uppskattningar från Sveriges ambassad i Belgrad. Den serbisk ortodoxa kyrkan, som i det anmälda radioinslaget ohämmat svartmålas av Robert Hårdh, är sedan länge närvarande i Sverige som registrerat religiöst samfund.

[2] Se bl.a. http://www.globalresearch.ca/swedish-radio-slanders-serbs-over-belgrade-pride/5311784, http://www.vesti-online.com/Vesti/Svet/269789/Svedski-radio-zestoko-klevetao-Srbe-zbog-Parade-ponosa, http://bktvnews.com/svedski-radio-zestoko-klevetao-srbe-zbog-parade-ponosa/ och http://www.gay-serbia.com/svedski-radio-zestoko-klevetao-srbe-zbog-parade-ponosa-5382/.

[3] SB 827/02, SB 52/08, SB 77/07, SB 485/06, SB 513/05, SB 493/03, SB 261/03, SB 161/03, SB 156/03, SB 707/02, SB 346/02, SB 123/00, SB 387/98. Fallen redovisas i broschyren Granskat och klart – tema om mediets genomslagskraft, Granskningsnämndens praxis om mediets genomslagskraft s. 52-58 http://www.radioochtv.se/Documents/Publikationer/Gok%20tema/Granskat_o_klart_tema_genomslagskraft_2008.pdf. Se även Dnr: 11/02885 http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/204464.pdf.

[4] Se ”Granskningsnämndens bedömning” s. 2 i det aktuella beslutet som går att ladda ner via Myndigheten för radio- och tvs hemsida, http://radioochtv.se/Sok-arende/Granskning/2012/Oktober/SR-P1-Morgon-inslag-om-Pride-paraden-i-Belgrad/.

[5] Se t.ex. SB 156/03.

[6] Se Dnr: 11/02885, Ring P1, som behandlas under punkt 2 i denna begäran om omprövning.

[7] Jfr artikeln Hårdhs resonemang kontraproduktivt, Aftonbladet 2009-09-22 http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article12006509.ab.

[8] Straffrättslig lagföring och bannlysning från offentligheten av både programledaren och gästerna skulle också vara troliga följder av sådana uppenbart kränkande uttalanden.

[9] ”Den som sänder ljudradioprogram med tillstånd av regeringen ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.”

[10] Se prop. 2005/06:112 s. 32, jfr prop.1995/96:160 s. 91 f och prop. 1977/78:91 s. 230.

[11] Se s. 2 i beslutet. Jfr Dnr: 11/02885, 2012-03-19, Ring P1 s. 3 f. http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/204464.pdf.

[12] Se s. 2 i beslutet.

[13] Dnr: 11/02885, 2012-03-19, Ring P1 http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/204464.pdf.

[14] Programledaren sa först ”B har mejlat till oss” och läste därefter upp följande inlägg
från B.
Jag trodde inte mina öron när jag lyssnade på gårdagens Ring P1. Ring P1 väljer att sända ett bandat inlägg med det värsta hatvokabulär som drägg, ligister och skurkpartier och avslutar med att Sverige ska bli arabland. Har programledarna eller vem det nu är som väljer helt missat debatten som pågått sedan den 22 juli eller vikt sig för att dessa som kallar sig invandringskritiker ser sig som offer för att man i Sverige inte vågar prata om problemen?
Programledaren sa därefter ”Den frågan ställer sig B. Det har kommit fler reaktioner på detta. Jag tar det om en stund”. 20 minuter senare i programmet sa programledaren: ”Jag ska ha ett mejl här som kom. Det är C som skriver”. Därefter läste hon upp mejlet som löd:
Jag reagerade över hur den man som ringde in och var upprörd över att poliser i Rosengård skulle lära sig arabiska. Han talade om drägget i Rosengård och efter att ha jobbat heltid i flera år i Rinkeby och Tensta i Stockholm är min erfarenhet följande. Majoriteten av de som bor i de invandrartäta områdena är inte kriminella och definitivt inget drägg. Om man som polis vill arbeta med att komma till rätta med kriminaliteten i ett område måste man även möta och kommunicera med de vanliga medborgarna i området. Där har polisen sina bästa informatörer och temperaturmätare över tillståndet i området. Om man vill arbeta brottsförebyggande måste man möta barnen och ungdomarna i deras vardagssituationer och inte bara komma som en ilsken geting när de gjort något felaktigt. Att tala om alla de som bor i Rosengård som drägg var helt oförskämt. Vänliga hälsningar, C, som jobbar på polisen.


[15] ”Ring P1 är ett direktsänt debattprogram där du som lyssnare ringer in och bestämmer vad du vill prata om.” http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=3106000.

[16] ”P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.” http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=394068.

[17] Enligt Robert Hårdh är situationen för HBT-personer i Serbien svår eftersom serberna i avsaknad av krig där de kan mörda andra etniciteter nu ägnar sig åt att förtrycka etniska minoriteter och HBT-personer. Helt ovidkommande för ämnet och i anslutning av kritiken mot fotbollshuliganer anklagas den kyrka som majoriteten av serberna är medlemmar i för sin roll under inbördeskriget i f.d. Jugoslavien och för att ”alltid ha varit en negativ kraft”. Stina Buur Magnusson ”förklarar” kritiken mot de HBT-aktivister som finansieras av USA och dess allierade med insinuationen att serberna är misstänksamma mot det som kommer utifrån bara för att det kommer utifrån.

[18] I ett kritiskt inlägg om Granskningsnämndens beslut hävdar bloggen Apixlat att uttalanden om arabiskspråkiga människor i Ring P1 inte är kränkande, http://avpixlat.info/2012/03/20/granskningsnamnden-fallde-fordomsfullt-inslag-i-sr-ring-p1/.

[19] Se regler för opartiskhetskravet så som de formuleras av Myndigheten för radio och tv http://www.radioochtv.se/Tillsyn/Reglerna/SVT-SR-och-UR/.

[20] Jämför detta med SR:s beteende i det ovan redovisade fällda radioinslaget i Ring P1, där programledaren uttryckligen särskilt efterlyste kommentarer från personer som talar arabiska.

[21] Programledaren ställde inte en enda kritisk fråga i förhållande till gästernas uttalanden utan utgick ifrån som om de vore sanna. Programledarens beteende fick dessa (geo)politiska aktivister att framstå som ”oberoende experter”.

[22] Beträffande Granskningsnämndens slutsats om att sändningen av radioinslaget inte innebar överträdelse mot kravet på saklighet har Justitia Pax Veritas i sin anmälan visat att väsentliga uppgifter utelämnats vilket skapat en felaktig utgångspunkt för det samförståndspräglade samtal som rådde i studion. Se Justitia Pax Veritas anmälan http://www.justitiapaxveritas.org/jpv-anmaler-p1-morgon-om-pride-i-belgrad/.

[23] ”Granskningsnämnden för radio och tv är beslutför med ordföranden eller en vice ordförande och ytterligare tre ledamöter. Ärenden som uppenbart inte är av större vikt eller principiell betydelse får dock avgöras av ordföranden eller en vice ordförande.”(Radio- och tv-lagen (2010:696) 16 kap. 14 § 2 st.)

[24] Mellan 100 000 och 250 000 personer av serbiskt ursprung lever i dagens Sverige, enligt uppskattningar från Sveriges ambassad i Belgrad. Den serbisk ortodoxa kyrkan, som i det anmälda radioinslaget ohämmat svartmålas av Robert Hårdh, är sedan länge närvarande i Sverige som registrerat religiöst samfund.

[25] Se bl.a. http://www.globalresearch.ca/swedish-radio-slanders-serbs-over-belgrade-pride/5311784, http://www.vesti-online.com/Vesti/Svet/269789/Svedski-radio-zestoko-klevetao-Srbe-zbog-Parade-ponosa, http://bktvnews.com/svedski-radio-zestoko-klevetao-srbe-zbog-parade-ponosa/ och http://www.gay-serbia.com/svedski-radio-zestoko-klevetao-srbe-zbog-parade-ponosa-5382/.
 

Donera till oss »